Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




User avatar

Roger

VIP icon
58 år Male icon från Västervik


Böcker

Utan klockslag

« Poeter.se alla böcker | « Roger alla böcker | « Tillbaka till bokomslaget


 

Tjugoen

De säger att mina ögon är som två svarta brunnar
fyllda med tårar och sorg
Själv vet jag inte. Möter inte längre min blick i spegeln
Jag klarar inte att se likheten längre
Men varje gång jag kommer in i det som var vårt hem
öppnar jag dörren och hälsar på dig.
Huvudet spelar små trick, berättar sagor för mig själv
Som om du var där.
Samtidigt vet jag ju att du är borta.
Begravningen är om någon vecka och hur skall jag kunna 
ta mig genom den dagen?
Vet att du ligger där framme
att allt hopp är ute
Och jag som är problemlösare - allt går att fixa
utom döden
Och där är jag tillbaka i gamla spår igen
omomomomomomom bara inte om fanns
Men nu är det ändå 21 dagar sedan ditt hjärta
slutade slå och vintern tog din plats
För det är kallt här skall du veta, och tyst. 
Vi alla är kvar här och funderar på hur det kunde gå
så otroligt fel - när allt verkade så väldigt rätt
Men jag vill bara att du skall veta hur stolt jag
är över hur du klarade av alla svårigheter
utom den sista
De säger att mina ögon är som två svarta brunnar
fyllda med tårar och sorg. Själv vet jag inte.
Jag möter inte längre min blick i spegeln längre.
Klarar inte att se likheten.

Men varje gång jag kommer in i det som var vårt hem
öppnar jag dörren och hälsar på dig. Huvudet spelar
sina små trick, berättar sagor för mig själv
Som om du var där, på riktigt.

Samtidigt vet jag ju att du är borta.
Begravningen är om någon vecka och hur skall jag kunna 
ta mig genom den dagen hade du tänkt dig?


Jag kommer ju veta att du ligger där framme
att allt hopp är ute


Och jag som var problemlösare - allt går att fixa
utom döden


Och där är jag tillbaka i gamla spår igen
omomomomomomom bara inte om fanns


Men nu är det 21 dagar sedan ditt hjärta
slutade slå och vintern tog din plats
För det är iskallt här skall du veta, och tyst. 
Så tyst att det spränger i öronen

Vi alla är kvar här och funderar på hur det kunde gå
så otroligt fel - när allt verkade så väldigt rätt.

Men egentligen vill jag bara att du skall veta hur stolt jag
är över hur du klarade av alla svårigheter
utom den där sista




Fri vers av Roger VIP
Läst 983 gånger
Publicerad 2010-10-25 09:12

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


~Leonardo~
Grymt berörd blir jag av det här. gillar det här med stoltheten på slutet....känner fasa inför förlusten. du har min sympati...
2010-12-02

  Erika H
Slutet i din text andas. Så mycket större än du tror. För mig som läsare, som någon som står utanför, lyfter de där sista raderna upp mig från marken och ger lite luft under fötterna.
För detta är så fasansfullt att det inte finns ord. Ändå är det just orden som ger kraft. Den lilla gnutta som behövs för en timme, en dag.
Jag slutar andas. Känner det bakom orden. Är så stilla det går. Du kräver min luft. Den får du gärna.
Blundar en stund. Är.
Tack, säger också jag, för att du delar med dig.
2010-10-28

Lilla My* VIP
Förtvivlan känns otroligt starkt genom dina ord här Roger och många följer vad du skriver...känner en varm vind blåsa genom dom som bryr sig om och en glipa till att du får hålla kvar den där känslan av en stolt far! *Vi är med dig här*
2010-10-26

Nina Ahlzén
ja, det här sliter sönder en ini märgen. vet inte hur jag ska säga, viskar bara tack. för att du delar med dig.
2010-10-25

Lord
Detta var nog det sorligaste och vackraste jag har läst på bra länge. Kom helt av mig när jag läste den.
2010-10-25





  < Nästa text
< Föregående