Jag river drömmar som jag river tron på kärlek.

Men kärleken är endast kärlek.

Det är inget vi kan förneka.

Även om det är så svårt,

som när jag ville ha allt och du ville leka.

Men innan mitt ljus brinner ut.

Så ska jag se en dag till, oberörd från gråa stenland.

För jag skriver med bruten hand.




Jag flyter på okänt vatten.

Men jag lever som en prins på natten.

Allt jag gått igenom innan, plockat ogräs som bär.

Så kan jag få allt och känna vind och doft borta här.

Endast jag och min själ, här kan jag gråta och le.

Utan att någon kan stå i vägen eller se.

Jag skall krossa tvivlarens vägspärr.


Jag skall försöka få med mig allt vackert till dig min kära.

Men det är dessvärre något mina armar inte kan bära