Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Wittgenstein och haren

"Om det vi inte kan tala
om det skall vi tiga."

Wittgensteins ord
om språkets möjligheter
och språkets gränser
klingar kalla som bjällror
på en snösläde
i färd genom
en tyst skog

Jag ser en hare på håll

När jag kommer åter
från resan genom vildmarken

kommer jag att tala med dig
om livet och döden
om Gud och änglarna

och om spår i snön

som går i en riktning
som ingen av oss
kan följa




Fri vers av Peter Olausson VIP
Läst 284 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2010-12-15 09:10



Bookmark and Share


  Gunnar Odhner
Wittgenstein är svårare än så. Man kan börja med att citera honom rätt: "Om det vi inte kan tala, om det ska vi tiga." I de orden ligger hela fröet till hans fortsatta filosofi, som handlar om vår förhäxning genom språket.
Det har ingenting alls att göra med vad du skriver, om vetandets begränsning. Tvärtom. Wittgenstein har sagt: "Ingenting är fördolt. Allt ligger i öppen dag." Med det menar han att vi ständigt (förhäxade), ställer fel frågor, tittar i fel riktning. Vi frågar t ex "vad är språk" och tror att vi kan närma oss språket på det sättet, när själva frågan utesluter ett svar. Språket kan vi aldrig komma närmare än att beskriva hur det fungerar i olika sammanhang. "Vad?" är fel ord på fel plats.
Om vi tar din liknelse med haren, så försvinner aldrig spåren in någonstans. Det är bara som vi tror (förhäxade av språket).
2010-12-16

  peter markurth
Språket har gränser, själva livet, ja kan det redas ut annat genom att leva det? sådana frågeställningar=irrelevanta, språket kan ej förmedla mkt, mer kan vi ej tala om(än språket kan förmedla(då blir allt obegripligt)
2010-12-15
  > Nästa text
< Föregående

Peter Olausson
Peter Olausson VIP