det pratas bakom ryggen
jag blir trött på allt
gömmer mig

vill inte gå ut när jag vet
att du är ute
för jag vet

och känner till
ditt prat
om

det jag inte vill veta
allt skvaller

det gör ont när jag vet
vad du säger
om det som intresserar
mig

du sa en gång om det jag skriver
är något som bara är ett
tidsfördriv för mig
som inte ger något alls

jag ser dig ute ibland
då tar jag en helt annan väg
har fått nog av all skit
du säger om många

kan ana att du pratar lika illa om mig
när jag inte är i närheten
så när det gör ont
dom gånger
jag hör

att du finns i närheten
skyndar jag mig hem
sätter mig vid köksbordet
skriver ner mina tankar om allt
som känns fel

i det liv
som får mig att springa
känna rädsla
för det som jag anar
kan göra mig illa

mina ord
ger mig styrka
att våga skriva ner
det som gör så ont i själen
att jag ibland
vill ge upp

men det gör jag inte
min envishet
tillsammans med det jag tror på
gör att ingen kan och ska
få se mig ge upp





anits 9 januari 2011