Solen sänker sig
och plötsligt
finns han bara där.
Det ormlika huvudet
skjuter upp ur vattnet.
Det svarta ögat fixerar dig
så att du håller andan.
Tystnaden kryper innanför
dina kläder.

Så kommer skriet.
De långa ödesmättade
tonerna
rullar ut över vattnet
och bort över skogen.
Du känner hur urtiden
plötsligt fångat dig
i ett järngrepp.