Nu i denna stund
ekar mina tankar…

… där inom mig;
brinner den,

gröna lågan av
sköna skogar,

lena blad och
grönt gräs.

I tidens andetag
befinner jag mig!

Läpparna de ler;

inombords,
som alltid!

Kroppen förmedlar inte
mycket i denna stund,
utom mina tankar
som blir ord.

Livets andetag blommar
i blåa nyanser och hjärtat
mitt är evigt blått för dig…

… du min kvinna,
du äger silvret och
silvret älskar;

älskar med dina
andetag.

Natten i glömska och
andetagen intensiva;

jag rider av dig genom
nattens bråddjupa andedrag…

… livet som var,
blev sig aldrig likt
igen efter jag kysste
dina läppar!

Nu ekar din själ
i mina öron;
nu brinner lågan i
klara färger…

…du min brud;
av morrhår.
© Niklas Holmgren