har alltid haft världen i ryggen.
Har alltid haft ett snölagar som
förblindande min syn.

förnekandet har varit mitt allt.
Men sen fick jag salt i mina ögonen.

Världen sved i min syn.

Tårar bröt ut.
Mitt hat spred sig igenom kroppen
och nådde till slut toppen,
det var då det var droppen.

Kämpar igenom dagen.
Kan inte kärleken ta över vardagen?