Kanelbullarna dansade
runder i mina tankar.
Tog ett beslut.
Måste köpa kaffe
och det som behövs
till baket.

Reste mig upp,
gick mot hallen, som
lyses upp av taklampan.

Svarta dunjackan på
och knäpptes.
Svarta stövlarna,
som når upp till vaderna.
Drog jeansen över, för
de är för vida.

Tittade på Tajsa.
än leker hon med allt.
Hon har funnit en ny gång.
Mellan sin låda och tvättpåsen.

Öppnade dörren, såg en
liten nos titta fram.
Snabbt hade hon rusat mot
dörren, ville följa med.
Jag lyfte henne, satte henne
i soffan, klappade lite och
lovade komma strax.

Hastigt tog jag mig mot dörren,
stängde och låste.
Snabba studs mot trappans nedersta
steg. Öppnade porten, som leder
mot gården, öppnade nästa, som leder
mot genom en gång, där det står cyklar
uppradade.
Öppnar porten.
Ute.

Forcerande steg mot närmaste
lilla Ica.
Mörkret har lagt sig, endast min silhuett syns
mellan gatlyktornas sken.
Lite mulen känsla i luften.
Lamporna lyser upp och några
skrikande människor på andra sidan
gatan.
Annars stilla som vanligt.

Övergångsstället. Väntar, går.

Utanför affären ser jag en massa
rubriker om prinsessan.
Känns långt bort.
Skåne till Stockholm.

Bländande lyse når min lins.
Måste kisa lite.
Samma trevliga personal
som vanligt.
Ler, där står han som jag
tyckt var snygg länge.
Han jobbar där. Ler och rusar iväg.

Mjölk
kronjäst för söta degar
vetemjöl.
KAFFE!

"Måste verkligen ha kaffe."
"Måste du?" Frågar han.
Jag rodnar.
"Jag ska baka kanelbullar."
"När ska jag komma?" Skämtsamt,
flirt i frågan tror jag.
"I morgon." Ler och plockar i kassen.
Då upptäcker vi en annan kund.
"Nå, ja du får ha en bra dag."
Jag ler...

Samma runda.
Nu tyst.
Men jag ler.

Inte lika mörkt
inte lika tyst.
Jag ler hela vägen hem.

Haft många samtal med den mannen,
som gett mig många kommentarer.
Ler, skrattar och tom skämtar.

Kommer in i trappan, öppnar
dörren.
"Tajsa!"
"Ksksksks."
Snabbt rusar hon ut, slänger in
nycklarna, rusar efter.
Fångar henne.
Tar upp henne i min famn.
"Oooo min lilla lurvetott."
"MJAO!"
Tror det betyder:
"Jag vill ut, kommer igen."
Höll henne nära jackan,
i min famn, klappade henne
varsamt och pussade på henne.

I morgon.
Ja, i morgon bakar jag
kanelbullar, så hela huset
doftar.

Kaffet gott och aromen
fyller hela gommen,
sprider smaken runt och
bidrar med harmoni.

Lycka är att veta man är
behövd och
ihågkommen.