en nyvaken man, dagen gryr
solen tittar in mellan träden
vacker musik i mitt rum

självvald ensamhet, en djupare mening
någon går förbi mitt fönster
andas utan obehag

känslor får mig att förstå
ingen rädsla, samklang av ett nu
så mycket utanför i längtan

i okända rum
men inget avstånd
stillsam återhämting i samförstånd

en resa mellan verkligt och det som växer
trivs i världen i en helhet av liv
känslor i tankens nyfikenhet

en kopp kaffe i morgonens ljus
lugnet för oss alla i en acceptans av det som är vi
inget motsäger andras lycka när man gråter

bakom den inre dörren är jag även vi
vill stanna där en stund till

den sanna gemenskapen får min
längtan att finnas till