Vi går nu raskt mot ljusa varma tider
men likafullt, inom mig, tvekar jag,
när våren ber mig "hårt i handen tag,
följ efter mig när jorden nu sig vrider

och låter solen ända vinterns strider
och skänka oss en ljus och vänlig dag,
i enlighet med årstidernas lag."
Ty tanken min den blir med dem som lider.

Med alla dem som valt att Bore följa
som nu förlorat allt vad de haft kärt,
som inte längre anses vatten värt.

För även om de stöttat en tyrann
känns segersötman inte riktigt sann
när jag ser tårarna de ej kan dölja.