Gastkramad
Det stod en svartklädd mansperson strax utanför min dörr, hans redskap och hans klädnad jag sett många gånger förr. Jag kände ingen större lust att snällt och artigt heja ty jag förstod att det var mig han kommit för att meja. Jag pekade på gräsmattan som jag bad honom att tukta och drog mig sedan undan att om möjligt slippa frukta ett frontanfall från skepnaden som kvar vid dörren stod och viftade med lien som bar spår av andras blod. "Slå gräset först", sa jag, "så får du skära i mig sedan!" Han tackade förtjust och angrep ivrigt gräset medan jag själv försvann ur huset med ett illa klumpigt hopp över altanens räcke och till skada för min kropp. Jag låg och kved. Han måttade ett häftigt slag med lien och sa: "Här är betyget för den usla fallstudien!" Då vaknade jag dyvåt, mitt i mörka svarta natten. Min hand var riven blodig, men det var nog bara katten.
Bunden vers
(Rim)
av
© anakreon
Läst 304 gånger och applåderad av 9 personer Publicerad 2011-04-18 09:20 Författaren © anakreon gick bort 2015. Texterna finns kvar på poeter.se som ett minnesmärke på den avlidnes och/eller de anhörigas begäran.
|
Nästa text
Föregående © anakreon
Senast publicerade
17/5: Limerick till Rebecka och Ruben 16/5: Limerick till Ronald och Ronny 15/5: Limerick till Sonja och Sofia 14/5: Limerick till Harald och Halvard 13/5: Limerick till Linnéa och Linn 12/5: Limerick till Lotta och Charlotta 11/5: Limerick till Märit och Märta 10/5: Limerick till Esbjörn och Styrbjörn Se alla |