Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vandrar genom rummet

hon kom som en vårvind
tryckte sin kind mot hans.
Stegen dit var långa,
kändes som en hel evighet att nå fram.
En kram som väntat men innan hon nådde dit:
vandrar hon genom rummet,
stum av förväntan,
stum av hur lång tid det tar att ta sig fram
endast för att trycka sin kind mot hans.




Fri vers (Fri form) av wiria77
Läst 238 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2011-05-12 21:23



Bookmark and Share


  Lindalou
Vackert. När man längtar kan tiden kännas som en evighet.
2011-05-12
  > Nästa text
< Föregående

wiria77
wiria77