Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En inledning till diskussionen om vad som är viktigt, vad som betyder något i vad vi kallar livet. Tillägnad R.


Perspektiv på Betydelse

Gryningen är mycket vacker på havet. Om jag fick välja var jag skulle vakna upp nästa dag skulle jag kanske ändå välja just det här skeppet, även om det finns klara nackdelar med att vara fast utan någonstans att fly. Det var länge sedan jag kunde se något annat i horisonten än mer och mer hav. Inte för att jag önskar mig något annat i dess ställe, även om jag gjorde det skulle jag säkerligen inte erkänna det. Jag märkte nu att jag stod och pratade för mig själv, eftersom en röst bakom mig uppenbarligen svarade på mina ord:

”Det är inte havets skönhet som är det viktigaste, det är den värme du känner för havet. Utan denna värme skulle du aldrig klara av att vistas här ute, utan ens hoppet om land i horisonten.”
”Den värme du känner för havet skall inte underskattas.” En ny röst hade anslutit sig till samtalet. ”Men det är inte den som lockar fram detta välbefinnande hos dig, det är havets värme gentemot dig som är av högsta värde. Utan denna värme hade havet aldrig tagit emot dig, du hade försvunnit i en storm redan innan du kommit ut på öppet hav”.

Jag var tvungen att invända, dessa människor kunde inte ha rätt. ”Men havets existens måste ju vara det allra viktigaste. Om inte havet hade existerat, hade vår existens haft någon mening då? Hade den ens varit ett faktum? Svaret på dessa frågor är nej.”
”Visst har havets existens ett värde, men det är ändå självklart. Min poäng är att utan din värme för havet är dess existens inget värt, även om dess existens ju är en förutsättning för din värme”. Detta svarade den första rösten.

Men den andra rösten ville inte ge sig. ”Vem är det som säger att det inte var din egen värme för havet som skapade det? Er existens är meningslös i avsaknad av varandra. Ni skapade varandra, likt två speglar.”

”Ser ni solen?” frågade jag. ”Dess värme är otrolig, omätbar för oss. Ändå är den bara en droppe i havet. Trodde ni verkligen att min existens skulle vara mer betydelsefull än solen? Nej, så varför jämför ni mig med havet? Mina känslor har inget värde, inte heller havets känslor för någon så obetydlig spelar någon större roll, de avgör enbart mitt öde. All denna makt, all denna skönhet ligger i havets existens, inte i några känslor som involverar biroller i världshistorien.”




Prosa av Nous Somme Du Soleil
Läst 341 gånger
Publicerad 2011-06-01 17:58



Bookmark and Share


  lodjuret/seglare VIP
Jag, i egenskap av läsare av texten ifråga, undrar över vad Knoll och Tott skulle ha haft att säga om dessa livets existensiella frågor. Även någon som Alva Mortensen skulle kunnat vela ha ett ord med i laget, bara att ingen ännu bjudit in henne till diskussion. Bokmärkes.
2011-06-01
  > Nästa text
< Föregående

Nous Somme Du Soleil
Nous Somme Du Soleil

Mina favoriter
Jag dog igår
Tågresan