alltmer
blir sorgen värre
inga tårar tycks falla
bara torkar ut mitt inre
dansar
vackert
med
inte ens pennjäveln
vill med
men jag skuttar
och hoppar
som ett vilsefört löv
hur kommer någon
ens orka förstå
och därute
vandrar känslor
snälla
håll tyst
jag liten
en pojk
som söker
dess underbara
vackra vila