Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dagen jag aldrig vill leva

Jag vet vad jag gör när du lämnar mig.

Jag vet att dagen kommer, snälla stressa inte dit.

Jag tar alla dagar du ger mig, även om dom innehåller slag i magen av smärtan du lämnar.

Smärtan du aldrig märker.

Jag ska raka av allt hår, låta rakhyvlar pressas fritt mot hudens alla beklädda ytor.

Kanske får jag ett sår här och var, det följer med på köpet.

Jag tänker måla mina armar med ärr, ett mästerverk i blod.
Precis som min hemliga vän beskrev det.

Jag ska lämna livet som jag visste om det, bli någon ny, bli någon annan.

För om jag inte blev född för dig, då vet jag inte vem jag blev född till,

Vem jag är.

Resa världen runt, skita i allt. Alla.

Kanske blir jag den då? Den jag i drömmar alltid varit.

Kal på huvudet, klädd i slampiga kläder, en cigarett i handen och helt oberoende.

Jag vet det att jag aldrig blir det med dig.

Men en framtid med tanken på en soffa med dig och mig i, en egen lägenhet.

Vad lockar mest?

VAD ÄR DET JAG KÄMPAR FÖR?


Det vet jag inte.
Men lämnar du mig,

då skär jag av ringfingret som bara tillhörde dig.







Vem är jag att drömma?




Fri vers av Caiisa
Läst 153 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-09-04 01:10



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Caiisa