Alla tycks dras mot samma svarta hål

Ingen tror det är någon fara. Då är det inte det heller. Alla gråter, alla klagar, alla går och går tills de har gått sönder samma djävla helvetesstig.
Alla dör långsamt och ensamt och ser bara sig själva, som jag.
Ingen ser mig, ingen ser dig - vi finns nästan inte. Och jag är bara trött.

Jag är bara trött och har premenstruella syndrom och är tonåring
(Allt är som det ska)
-
Så
jävla
färglöst
-
Faller inte, flyger inte.
Ligger här och dreglar på en luftström, dör så långsamt så det märks inte

Bryr mig inte heller.
Sörjer ibland men det tjänar ingenting till. Någonting.
Allt försvinner, bleknar, suddas ut
(Allt är som det ska)

Om allt går fel kan man ruttna var man vill
Hela världen är en stor skittunna
Man är lika värdelös död som levande
Finns inget att förstöra eller laga

Tågspår
Räls
Klassiker
Kan nästan inte gå fel

Jag vill inte dö tror jag
Men möjligheten. Alternativet
Tryggheten
Tåg. Räls
Det finns där
Väntar

Ett steg
Så enkelt

Men som sagt
jag vill inte dö

Inte nu


(Allt är som det ska)

Det är inte synd om mig. Sluta säga det. Mig, mig. Jag, jag.

Om jag bara vågade hade jag klippt av mig tungan för länge sen

Galen. Normal.
Skulle det finnas mellanting?
Död - levande
Lycka - sorg
Liv - apati
Kärlek – gröt

Ser du mönstret?
Inte jag heller

Skära, slita, tugga, spotta, svälja
Kräkas, spotta mera, dricka spya
(Allt är som det ska)