Trots att hon är klok,
kämpar som den oxe
stjärnorna identifierat,
har hon vett över
till att lida.

Ondgör sig över kompisar
som "inte har nåt liv"

och då är jag alltid beredd
på att det är sig själv
hon prånglar ut.

Jag kramar om henne
så ofta jag får
och lite till.

Säger att
visst är det svart
men det går över

och om du berättar
gör det mindre ont.

Pappa