jag börjar få slut på röst, jag orkar inte skrika mer.
det är försent, det är bortom räddning.

vad ska jag ta mig till, när det enda jag känner till
är oss två.
när det enda jag vet om är vår värld.
men när till och med den faller isär, känns det inte värt det längre.
ingenting känns värt någonting längre.

jag börjar få slut på röst, jag faller till marken.
nu är det över. hela den värld jag kan, jag vet,
den är över. jag orkar inte skrika mera.