en förutbestämd mötesplats
du får en tidning och
en ökenros


jag stod i solen med
näsan mot rymden


när jag åker genom sverige
det blå landet
utan sol
det grå landet utan

när jag åker genom
jag gav dig
som att släppa taget


som när himlen föll ner
du sa något om sommaren
som han och han och
tandkräm på min tröja


vi håller vi håller hårt
i det som glider oss ifrån
som en spark i magen
snälla om igen!


en förutbestämd mötesplats
vi träffades i solen
som när himlen föll ner
du fick en kall hand en
varm glass


man skall spara sina ord
i en myntlåda med lås


vi håller hårt
i det som glider oss ifrån
vi släpper lätt i
det som är bredvid.