Grå morgon -
som en sista suck
av blottlagt liv
som bortlagt
med nödvändighet
redan nu

Denna början
i sin brist
redan avlagd
som förkastad klädnad
grå och trist
inför granskningen
i ljuset

Här finns inget mera
gömt i nattens veck
och sömmar

Här finns inget mera
antytt i sin linda,
inga drömmar

endast lindebarn och
svepning i sin linda
allt i ett

Så är den
denna dag
från början
i varje klockmätt
andetag,
så bär den,
denna dag,
sin början
som till sist

Snön lägger
död mans hand
över stad och land:
inga färger mer
att se

Livet tycks pausa
och timmen tycks sen:
reactio depressiva
ex causa
exogen.