Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bön för de lidande i Albanien. Glöm inte exilalbanierna. De lider just nu.

Då en stjärna dör gråter hela världen,
men då en katastrof sker i Albanien
gråter ingen.

Såg hos en väninna ett nyhetsreportage
här om dagen. Tårarna ville ut.

Ett litet barn visar upp den
endast har några få saker kvar.

Mamma, pappa, syskon döda
då snön begravde dem levande.

Åter igen gråter änglarna,
åter igen faller landet i bitar.
Snö och åter snö invaderar
och begraver.

Sänder alla änglar jag kan
till katastrofen, sänder goda
styrkor, så de orkar ännu en
svår prövning.

Vill ha magiska krafter, skapa
trygghet hos alla.
Alla är lika, alla på vår jord
behöver trygghet.

GUD om du hör mig nu vill
jag säga att jag önskar du bevarar
de som överlevt, ger de styrka
att gå vidare med sorgen.
Föra samman familjer som
kommit från varann i snön.

Gud jag ber för flickan som miste
sin trygghet. Snälla se, hör, skapa
trygghet för henne i
den svåra stund. Ge tillbaka den
trygghet hon hade, genom att
skänka henne någon som älskar henne.

Jag känner henne ej, men
ödet är så grymt och gör ont i
mitt modershjärta.
Låt min önskan gå i uppfyllelse.

Amen!




Fri vers av Filosofen2
Läst 304 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2012-02-20 13:05



Bookmark and Share


  Gunnar Ideström
Vi känner inte varandra, hur nära vi än är. Vi hör ihop med varandra, hur långt ifrån vi än är. Vi är kosmopoliter - världsmedborgare. Ordet kosmopolit kommer från grekiska orden cosmos = universum och polis = stad. Vi bor alla i samma stad på det viset och vi är grannar med alla. Om mina grannar i Albanien och Syrien utsätts för våld och död, mår jag illa. Det är ju mina bröder och systrar! När allt kommer kring så är det ju så...
2012-02-22
  > Nästa text
< Föregående

Filosofen2
Filosofen2