Klockan tickar tiden går, jorden snurrar men allt består
Jag bejakar det sanna jag förkastar det jag har
Jag förkastar dig och skapar ett hål som åter skall fyllas
Med vem vet jag icke men med någon, Ja!

Det kan vara den fagra damen jag träffade igår
eller varför inte dig själv igen
Så länge jag kan hoppas, kommer jag hoppas att varken du eller jag åter skall leva och finnas i kärleksfullsymbios

Ty när klockan tickar ett tick lämnar tiden ett stick, detta stick lämnar efter sig ett ärr som ej förtinar eller glöms bort utan består genom alla livets levnadsår

Mitt hjärta är slitet, skadat och kallt för varje tick som klockan tog när det var du och jag, slets mitt hjärta i bitar och lämnade ett tomrum som ej kunde fyllas med dig i mitt liv

Det är därför min förhoppning att vi aldrig skall försonas så att mitt hjärta kan åter få fyllas med kärlek och lust
Det är därför min förhoppning att jag skall åter finna kärleken och älska med min älskade åter och åter igen tills tomrummet är fullt
Och nästa kärlek börjar slita, skada och frysa mitt hjärta återigen