Jag hatar lukten av rök och alkohol...det luktar misstag. Jag sköt så mycket åt sidan, tog allt på för lite allvar för att senare ta igen allt med överdriven aktsamhet.

Det var ett bevis på att jag kunde, jag missade mina chanser och saknade hemmet alldeles för mycket för att bry mig om kallet efter återhållsamhet.

Vi upplever alla dessa fruktsamma år av övervikt, det var nog även dags för mig att dra tillbaka min aktsamhet, skjuta undan min ånger och välkomna alla former av rehabilitering på eftertimmarna.

Aldrig mer, aldrig mer samma situation på samma sätt...Misstag ville göras så jag antar att det var dags...jag önskar dock att efterskakningarna blir minimala och att jag åter får flyga när känslan kommer...när den går går jag med den...

Mina vänner...de kommer alla - igenom tygerna- och låter mig vara...jag skall då utnyttja detta till fullo och njuta av att jag inte fanns i den dåtiden, i mina ögon kommer det aldrig ha varit jag som var där, inga vittnen och all tid i världen för att spackla för och rehabilitera sig i tiden.

Tack på förhand att allt stannade upp på det exakt rätta stället.