bara trötthet hos den gråtande stofilen
kaffet brändes vid och kanelbullen flydde
slutet syntes uppenbart grådaskigt

men

när huset välte och getterna bytte fiolerna
mot basgitarrer och congas
öppnades hjärtat med ett ögonlock
restes cirkustält och trapetser

hon gungar där nu lycklig på det vis
som bara den som går sönder
kan vara

väntar inte mer

men

söker själv
sitt nästa steg