Det går toner genom natten

vissa, som låga vyssjanden

& andra som trötta fötter

i tunga kängor

vi möts i vägskälet när trafikljusen

smälter in i soluppgång och landet

ligger i kuvös

men än är det långt till värme

& stjärnorna rabblar minnen

det är därför de blinkar




Bakom dina ögonlock ryms augustigräset

ljustorrt och spräckligt men med doften

av sekel på sekel av upplysta kyssar

fastkilade i fibrerna

ditt fönster står halvöppet

och melodierna som smet ut är uppblandade nu,

där de förut föll som istappar

när du sökte mina svar

är nu förlösta hymner strömmande

ur hans torra händer