Jag finner ingen inspiration.
Jag sitter vid havet, hör måsarnas skri, ser vågorna slå mot stranden och mörka moln komma glidande över horisonten.
Men jag känner bara förtvivlan o rädsla över att bli lämnad ensam i denna hårda värld.

Dom enda som vågar sig när är flugorna.
Min sista cigg är slut och jag känner abstinensen komma krypandes över mig.
Jag hatar alltsammans!
Vad är meningen med livet, vart är lyckan o kärleken?

Jag tror inte på gud.
Han har övergett mig om han nu finns, vilket han inte gör.
Jag begraver min fimp i sanden och ritar ett kors över graven.
Om några timmar kommer jag ha glömt att jag har varit på fimp begravning.