Jag stiger in i mitt hjärtats högra kammare" rummet som ger mig utrymme,
för självrannsakan... Jag analyserar varje ord,tanke och handling....
Nu kommer skulden in och hälsar på.... och även anklagelsen och förebråelsen,
har tagit plats....Sitt nu här säger skulden,men det är för sent för ånger....
Anklagelsen fortsätter" hur kunde du vara så kall och okänslig? Förebråelsen,
förmildrar inte mitt utgångsläge, utan pratar på om att jag bara byggde ett"
luftslott utan stabil grund... Slottet rasade ihop i ett enda andetag...Anklagelsen,
är långt ifrån färdig med mig.. och ifrågasätter hur jag kan gå runt och öppna
hjärtan till höger o vänster? Då knyter sig plötsligt mitt hjärta ihop.... Och jag,
får upp ögonen för en fjärde besökare,som stigit in... När jag ser att kärleken,
Slår sig ner och omfamnar mitt själv förakt.. Då brister mitt hjärta.. Rozsi