- det kommer att visa sig snart nu, sa rösten som väckte mig. det var en mylingflicka som viskade i mitt öra. hon lät glad och lätt förväntansfull. själv kände jag hur min kind krampade mot kudden. ååå alla dessa tecken som aldrig slår in tänkte jag, vände andra kinden till och försökte somna om.

men så började näsan blöda. jag var tvungen att gå upp och tvätta mig och se mig i spegeln. jaha, granatäpplejuicen hade trängt ut genom brosket. då var det väl dags för ett bombnedslag till då. som om jag inte vore bombad redan.