ibland sveper tankar runt mina ljus

och ibland bara vankar de långsamt ödesmättat förbi
lite svedda och sotiga

jag har aldrig förstått mig på vare sig fejs
eller bockar

när jag ser vad som händer utan att jag ens petat i smeten undrar jag om det är mer än pannkakor som det är något övernaturligt med

och fäjsbockar överallt

dom har gått in i varsin mask och pi upphöjt till trettiosextusen

förkovrar mig ständigt - man ska skina som bäst där det glänser som minst

och i marginalerna finns ständiga blindskär till överfarter som hot

det går inte att slå rot med en kapad perenn

än mindre göra malört till rosor

lovar att jag en dag ska

fälla den där sista kommentaren med dig
för dig om dig och till dig

precis som jag försökt komma åt att ringa både ett och femton samtal utan resultat och kanske kanske kan det

äntligen bli höst

(och med sommaren förskingrad genar jag in på morgondagen med en sol kvar sparad långt in)

för ibland har även året simultanförmåga och jag har haft vinter sen juni

(och bland kråkorna näbbas det redan om bästa gömman)

kan vi göra vi snart

kan vi göra vår snart

kan vi göra oss snart

mitt i vintern

innan majonnäsen fryser och räkorna skiftar i turkos

innan du hittar mitt väl gömda lås