Rullade ihop livsmattor. Konstrade
dialekter slogs ihop. Myste i hämnd.
Bodde in sig. Ruvade. Påsarna de lila,
turkosa. Svenska gator. Olika bolag med
samma varor. Åt behovet. Beroendet.
Två blinda ögon. Två halvseende.
Val ovalda. Ovalda val. My gifter sig.
Likt en Berg
mansk roman. En klokskap i hans vener.
Blöder i halvnytt blod.


Hon sjunger. Med en aldrig bortglömd
röst. Den bor i
botten av en tunna. Vätskan, driver
ut sången, gåtorna hon bar.

Den svarta kappans budbärare.

Han vill inget hellre än bli godkänd.


Ville inget hellre. Skapade fallgropar.
I brist på sanningens timme.


Hon hade älskat. Enbart honom.
Det viskar hennes sång om. Den
som når honom varje vaken timme,


Den är så lik hans magsår. Den där
oförglömliga sången. Den som bar.