det är så typiskt för mig när jag ska göra

något som är annorlunda, där jag är tvungen

att gå upp mycket tidigare än jag gör en

vanlig dag

för det första har jag svårt att komma till ro

att somna det är en historia för sig, jag försöker

läsa en stund, det går inte så bra, tankarna

vandrar fram och tillbaka, ställer radion så

att den slår av sig själv, sen släcker jag lampan

till sist måste jag ändå ha somnat, drömmer

om hur jag slåss och kämpar för livet, vaknar

till, somnar om, drömmen fortsätter, nu har

jag blivit överfallen, slåss med näbbar och klor

vaknar till igen, går upp ser ut genom fönstret

det är mörkt dimman ligger tät hoppas regnet

håller sig borta imorgon vill slippa dra med mitt

stora paraply när jag ska vara med på den

hemliga resan

går och lägger mig igen somnar ganska direkt

drömmen den kommer tillbaka, nu slåss jag

igen, sparkar och skriker, ser att jag är blodig

på händerna, det är då jag vaknar av att jag

håller på att ramla ur sängen

det är sängbordet som gör att jag ligger kvar

i sängen, nästan hela jag benen har hamnat

på golvet, pallen där jag ställt väckarklockan

och ett glas vatten den har åkt all världens

väg, glaset höll det var skönt, men det var

blött på golvet av vattnet

väckarklockan hamnade under byrån, den

verkade fungera, batteriluckan hittade jag

inte glaset hur jag än letade först när det

ljusnat och jag dragit upp persiennen

hittar jag det och det är helt så väckarklockan

den tickar på som vanligt

känner att det är ingen ide att jag lägger mig

igen, kanske kan jag slumra till på bussen, det

är svårt att veta, resan är hemlig och jag är så

nyfiken vad det ska bära av, glad att jag anmält

mig, ser fram emot en spännande dag

anits 21 september 2012