så har jag äntligen träffat dom igen
mina fyrfota vänner deras välkomnande
visade deras glädje, alba la sina tassar
på mina axlar, hade jag inte lutat mig
mot väggen hade jag alldeles säkert
ramlat omkull



det tog en lång stund innan jag kunde
ta av mig jacka och skor, det värmer i
hjärtat att ha dessa fina vänner, som
visar sin glädje och kärlek, den är både
äkta och ärlig



så när dom ätit upp sin mat, fått var sin morot
och delat ett äpple med mig gick vi ut på gården
för lite lek och bus, det var kyligt så varken jag
eller hundarna ville vara ute någon längre stund



det var skönt att dom ville in, det började bli dags
att sotaren skulle komma, om vi varit ute då, har risken
varit stor att någon av hundarna smitit ut genom
grinden



jag satt och skrev i mitt block när jag hörde ett
väl känt ljud, någon av hundarna drömde, jag
satt och lyssnade kände så väl igen ljuden när
mina hundar brukade drömma, det är vid sådana
tillfällen jag saknar mina underbara schäfrar
fia, pillan och ninja



sotaren kom ingen av hundarna märkte något
dom låg stilla i sina korgar och drömde, sotaren
behövde inte komma in, så allt var lugnt och
stilla, jag gick ut och kollade så att grinden blev
stängd, det har hänt att någon glömt det, då
kan det bli jobbigt om hundarna hunnit före mig



det var då migränen slog till, kände att jag ville
hem, dra ner persiennerna och bara blunda, jag
släppte ut hundarna så dom fick vara ute en stund
innan jag åkte hem, det skulle inte dröja alltför
länge innan deras matte och husse skulle komma
hem



på måndag får jag träffa dom igen, mina fina
fyrfota vänner, som ger mig både glädje och
en uppgift, som jag tror vi alla behöver


jag behöver mina fyrfota vänner
dom är min livlina




anits 12 oktober 2012