Tungsinnet spelar fiol med
självkänslan och spegelblank
vilar ögats ytskikt

Häftstiftet buntar drömmar
göder sanningar med gränser


Ett jag Niger inför framtiden
klappar magen ännu bärandes
på liv

Klockan vänds till tolv noll noll

Våren flämtar stenkast från min
inre syn,

Det bor en längtan under fotvalv
unga

vi sjunger fram till nästa jul

Du har bundit mig vid stolpar
trånga, jag ber dig släppa loss
min själ,


Den du inte ser och acceptansen
snurrat tills vi inte längre ber,

Du har krossat dansen som jag
band av liljor, brudnäbb blev till
smutsighet,


Mitt fotvalv bär en älvas skimmer

Om så vore livet lek