tågen rullar i ilfart längs de rostiga järnvägsspåren
men just nu är det lugnt, marken står stilla
det enda som svävar är doften av nybakat naanbröd
som når mina kläder, kanske mitt hår

och sommarkvällen är ännu ganska het och långsam
korna makar sig fram längs de dammiga gatorna,
skramlar som av kåpor och bjällror när de repar luften
och stör de redan så skrikiga kulörerna på kvinnornas kläder

när männen talar lika snabbt som tågen ibland rusar
de har smuts under naglarna och leder de värdefulla djuren
längs vägen med rop som vandrar, nästan springer, ikapp oss
vi andas. det är kvavt och himlen: är rosa och orange och tonar ut sig mot bergen