Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag tror på mig, vem tror du på?


Evangelium och Konsekvens

Vi måste alltid skapa en parallel värld!
Vi måste tro att något existerar under bananskalet, för vår illvilja till mänsklig kärlek slutar i samma anda som någon/några skriver en helig skrift.

VI ÄR SJÄLVUTNÄMNDA!

Fast vi förstår inte det ännu, vi kan inte förnimma stymmelsen av tankar om oändlighet och mirakel. Det måste ju sanningsförklaras genom andar och spökhistorier som får den minsta lilla krabat att hjärntvättas in i ett liv där slumpen fyller ens lyckogenerator.

FINNS GUD?

Ja jävlar vilken fråga?..Vem vet egentligen, men vi hoppas och tror genom mänskliga påfund kallade religioner, att det existerar något andligt väsen som konverterar min tragiska tillvaro in i förståelsen paradis. Vi vill så gärna kunna berätta logiken, men tror gärna på dess motsats. Vi vill så gärna projicera över det oförklarliga på det ologiska medan vi själva ständigt kräver en hundraprocentig bevisföring.

SKITSNACKARE....BÅDE OCH...

Det är en mänsklig rättighet att tro och tycka vad fan man vill, men att fylla omvärlden med religiös propaganda redan från modersmjölkåldern är en renodlad kriminell handling som borde bestraffas. Vi får för helsike inte rösta eller dricka före en viss ålder. Men vi ska banne mig förlika oss med en GUD så tidigt vi bara kan, oavsett vår egen vilja..För annars hamnar hela din föruttnade själ i ett brinnande inferno kallad av mänskligheten som HELVETE.
Att vi sedan trösterikt vid tragikens ravin för oss mot obestridiga och oomkullrunkliga amningar av religionsbröstets mjölk kan tes sig självklart. Det blir liksom en torr härlig fleecepläd instället för det genomvåta och kalla bommulstäcket över våra sargade lemmar och ärrade kroppsdelar som kallas för brutal verklighet.

NÄR DU SLUTER DINA ÖGON för sista gången

Känner jag hur tårarna fyller upp mitt sorgfyllda hjärta, och jag vill liksom dra ut på evigheten genom att kalla den för en himmel. Du måste ju på något sätt resa. Vi kan inte förmå oss att tro att det upphör. Livet försvinner i samma ögonblick. Just där är vi som allra mest mottagliga för det mest ologiska och inkonsekventa resonemanget som mänskligheten uppfunnit. Men för helvete....DET KÄNNS JU BRA...Det ger TRYGGHET, och det ger själen den balsam vi behöver för att genomlida det pågående sorgearbetet.

HELVETET FINNS PÅ JORDEN

Sa någon översmart person. Med alla katastrofer som avlöser varandra så kanske det finns en gnutta sanning i resonemanget, medan hela jag skriker ut i vånda med ett sådant uttalande. Jag vill bara skrika frustrerat:

HIMMELEN FINNS PÅ JORDEN

Men jag stoppar mig, då jag faller dit i samma ologiska diskussion om vara eller icke vara. Då tar jag fram munkaveln ur bakfickan och avböjer min rätt att yppa. För hur i helsike kan en sådan diskussion ens vara tillåten. Den ligger ju på samma nivå som två tre åringar som debatterar om rätt eller fel.
Rätten att skilja människors åsikter finns inte hos någon. Däremot måste vi kunna följa den gemensamma linje som vi faktiskt innerst inne tror på. Jag är bara så ledsen på den religiösa präktigheten som tror sig veta svaret på något som vi aldrig kommer att få veta, och det fyller dess bägare med än mer näring i området. Ifrågasättandet är en krigshandling och min lekamen kommer att brinna innanför Helvetets portar. Viva la Utveckling..

MÅ JESUS TA SITT PICK Å PACK Å DRA!!

För sanningen bär vi omkring oss, vi vet att vi är summan av orsak och verkan... Inte handlar det om att du följer tio lagstadgade ord, eller självsanerar din synd bakom ett galler för att kunna sova bättre om nätterna. Det mäts inte heller i religiösa tvångshandlanden som ska föra dig närmre en vitkalkad pärleport. Vi är en del av den framtid vi själva skapar genom de val vi utför. Det är ingen som står med en magisk liten pinne och skapar din tur eller otur. Men det är så inåt helvete mycket enklare att tro...att det är så! För ödet är det mest komplicerade att förklara och dess karma helt omöjligt.
Vi kan klara av allt möjligt..
Det omöjliga...tar bara lite längre tid.

VILL DU BLI DIN EGEN GUD?

Så lär det förstå hur det fungerar, och du kommer snart att se skillnaden på din personliga utveckling och din egen framgång ---bedömd av dig själv---
Den tryggheten är både fredligt långsiktig och självinsiktsskapande och helt plötsligt
utan förvarning och utan självstöpta sanningar ser du verkligheten i den enda lycka som omger din själ och aura. Att bli fångad i sig själv blir också den enda riktiga verkligheten som kan skapa utveckling och förståelse över Universums alla gränser.



amen




Fri vers (Spoken word/Slam) av Max Poisé
Läst 233 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2012-12-04 10:23



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Detta nedan är skrivet med nästa 40 i feber
2012-12-07

    ej medlem längre
Jag vill tillägga en sak här!! Jag är inte troende. Men mitt barn fick aldrig mina pekpinnar. När hon själv valde i sina 22 år gammal att konvertera till Islam så tog jag det väldigt lugnt. Därför att jag vet att hon har kärleken i sitt hjärta..

Då kan hon lyssna på det och jag lutar mig tillbaka i mina floydiska drömmar.

Vi älskar varann. Vi har våra diskunioner. Men allt är inte så svart och vitt.

Kram-
2012-12-07

    ej medlem längre
Och ett tillägg, jag tror på kärleken mellan människor...
2012-12-04

    ej medlem längre
Hur det än är med det ena och det andra! Så finns här mycket jag instämmer i.
Bl a att barnet är en egen individ och ska inte tvångsmatas. Utan när benen är vuxna nog kunna själva ta ställning till detta. God moral kan tillhandahållas ändå. Därför är det så farligt att säga! att det är så här, istället för att säga: Det skulle kunna ligga till sådär.
2012-12-04

    ej medlem längre
Bra skrivet...ja vem jag tror på... mig själv och mina nära...
2012-12-04

  chrissie
Insikten att jag behöver varken tro eller veta,,, heller inte tvärtom,,, DET är en skön känsla.
2012-12-04

  genni VIP
Vem vet, själv kommer jag gärna till paradiset lite senare, det låter trevligt,
insha Allah..
2012-12-04
  > Nästa text
< Föregående

Max Poisé