Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Tillängnad en kär väns livs öde


Att leva på Gränsen


Lilla Mamma jag lever för dig" Eller lever du för mig? Var dag,

Landar jag i min ångest" Min kära bror du finns hos mig djupt,

Innombords... En tyst gråtande röst hörs djupt i mitt bröst"

Min nakna själ skriker ut sin oförmåga till tröst... Att leva på,

Gränsen gör knappast någon efterhängsen... Fast i min boning,

och försök till att klä min vardag, Så försvinner mina längtans-

fulla dagar....Var finns livet när jag vill Älska o Behaga? Att,

Leva på gränsen har nästan fått mig,att tappa andan" Jag,

vill ju bara ha ett liv som alla andra... Rozsi.Kovacs




Fri vers av Rozsi.kovacs
Läst 383 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2012-12-04 17:36



Bookmark and Share


  Densen VIP
Meen då! Valde denna hos dej rent slumpmässigt;)

Fick någonting att tänka på där (alla dina rader);)

"Leva på gränsen har nästan fått mig, att tappa andan"...

Tänk om man istället bara kunde få simma i ett bad av skira, ljusa pastellfärger istället:/


2014-02-08

  agneta pichler

berörande text den första i december


2013-07-10

    ej medlem längre
Du skriver så starkt och jag blir djupt rörd av dina ord.
2012-12-04

    ej medlem längre
texten griper tag, och berör...
2012-12-04
  > Nästa text
< Föregående

Rozsi.kovacs
Rozsi.kovacs