Smultron på strån, mjölkchoklad och en puss på kinden
Vi är de förmjuknande och oformbara
de sargade hörnen utan kanter
vi är ihåligheten i tv-tablån
de svarta stenarna på stranden
vi är blå fåglar i stormen
de exploderande skriken i väntrummen
vi är de salta dropparna på knivseggen
de standardiserade fraserna på byråkraternas läppar
vi är de svarta fåren vid ölslitna bardiskar
sprickorna efter stenskotten på vindrutan
vi är det svartvita i förlösande färgraketer
den gråtande mullen på blomstrande vårängar
vi är djuphavsdrömmar och flygande diagnoser
poesin i nebulosor och matematiska formler
vi är stolpe ut och brända bullar i ugnen
flyende barkbåtar i den strömmande bäcken
vi är soltröttheten på iskyssta stenklippor
den tickande stämpelklockan på sövande fabriker
vi är barnens skratt i natten om vintern
den sjungande luften från punkterande däck i uppförsbackar
vi är den klibbiga asfalten mitt i juli
den fastfrusna tungan i februari
vi är de ständigt gråtande i ojämnheten
livslusten i tummade bokblad och solmogna apelsiner
vi är ömheten där hud möter hud i mellanrummen
den absoluta närheten i flätade händer ögonblicket därpå
vi är den stora längtan i röda ballonger
ett plus ett, champagne och självklarheter
vi är det röda och blåa i jordskred och passioner
det gråa i sprucken betong och suckar i december
vi är nonsens, petitesser och osynligheter
smultron på strån, mjölkchoklad och en puss på kinden.