Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
nybörjare, tacksam för kritik :)


när mörkret faller,

när mörkret faller ner över staden,
kryper jag ner i min säng,
känner ångesten fylla min kropp.
jag kliver upp,
ställer mig vid fönstret och tittar ut över staden.
den ser så tyst, fridfull och vacker ut.
men vi alla vet, att inne i staden,
finns inte det där lugnet, där är det stressigt,
man hör barn som skriker, det är smutsigt.
skräp överallt, klotter på väggarna.
jag jämför mig själv med staden.
lugn och fridfull på utsidan,
men ett kaos på insidan.




Fri vers av blackangel
Läst 205 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2012-12-29 11:46



Bookmark and Share


  Niclas Petersson VIP
Bra liknelse.
Har du läst Mons Kallentofts kriminaldeckare som utspelar sig i Linköping? Om inte - gör det...
Lite textkritik - försök att inte vara övertydlig i liknelser eller beskrivningar. En klok människa sa en gång att "läsaren gör halva jobbet". Så lämna lite över åt fantasin.
Ångest kan skrivas och beskrivas på många olika sätt exempelvis.
Hursomhelst - bra text!
Gillar.
2012-12-29
  > Nästa text
< Föregående

blackangel
blackangel

Senast publicerade
när mörkret faller,
* Se alla