"Det känns som livet bara flyger förbi" säger hon. Hon ligger med huvudet på hans mage och känner hur han andas in och andas ut. Hon försöker andas i samma takt som honom, men det är inte så himla lätt för han har mycket större lungor och andas mycket långsammare. Hon får inte tillräckligt med luft när hon ska andas som honom. Hon andas snabbare och trummar med fingrarna. Så otroligt rastlös men vill så himla gärna bara slappna av.
"Det är kanske sådant man får leva med?" säger han och stryker försiktigt över hennes hår. Hon blundar.
"Eller så tar man bara tag i det" säger hon.