Hennes hår
är fullt av liv
hennes ögon trötta

Bakom varje
applåd
finns ett nederlag
och för varje gång
blir berget
högre

Sängen som tidigare
var en plats
för heta omfamningar
är nu ett svart
hav av kalla tårar

Mannen som äter
hennes väldoftande mat
ler mot henne
och berömmer

Hon hör ingenting längre
hon känner
knappt
något alls
längre
är hon bortom räddning ?