förbannat slog ådror av små ljusslingor
och kvävde det enda liv som kunde se den absoluta sanningen,

vi är få av vår sort,
som sorterar ut den luft som inte går att andas
och flyttar ångestens och rädslans makt till en ovidkommande plats,

rår inte för att onödiga förluster krävs
för att finna den slutliga segern där det goda
sluter sig kring våra hjärtan,

men den vägen är lång, oändligt lång men vi upphör aldrig
att slåss,

aldrig är en ständig osanning i en ljus värld
och därför kan du vidröra närheten av harmonin,

stanna inte där du är,
kanske redan vid nästa steg kan vi äntligen mötas.