plötsligt mådde jag fysiskt illa. det gör jag ytterst sällan. men nu var det bråttom. "jag måtte vara sjuk", tänkte jag och skyndade mig bort mot toaletten. men hann inte fram.
hela uppkastet hamnade på mattan. och jag kände mig eländig. det såg ju inte heller alltför grant ut, det som utkommit från min kropp.

och något i den stilen yttrade jag till min hustru, när hon kom och undrade vad som stod på.
"mår du dåligt, din stackare " sa hon. "gå du och lägg dig. det var ju bara en trasmatta som råkade komma i vägen. den tvättar jag lätt!"