Jag bär på en ryggsäck, 

den är full,

full av skrot,

andra människors skrot.

Sådant jag inte längre orkar bära.

Men det är inte mitt skrot.

Ryggsäck jag känner,

att jag vill kasta bort dig nu.

För jag orkar inte längre bära dig.

För du tynger ner mig.

Och jag vill flyga.

Förstår du?

Jag har vingar.

Och de bär mig inte när du är här.

Jag kastar dig nu.

Det känns skönt.

Mycket skönt.

Och se jag kan flyga igen.