Soluppgång med havet i sikte
På försommaren någon gång
Fortfarande är morgonen i skugga

Jag går sakta in i dagen

Halva solen har gått upp
Bågen är gul och rund
Ljuset sjunker ner i havet och
Lyser upp världen i milt sken

Glitter i det mörka vattnet
Vågor i stilla musik
Stort, det är stort
Lugnt, det är lugnt

Oförberedd går jag här, så händer det
Milda, leende betraktar de mig
Så stora att bara de får plats på himlavalet
Runt halvmånen till sol

De som betraktar mig lever inte i den här världen
”Var inte rädd!
Oroa dig inte!"

Det var så de sa till mig