Sen småbarns ben har du alltid funnits vid min sida.
Inte hos mig, inte hos halvmoster nej hos mormor.
Du var hennes lille favorit gosse.

Lek och massa gos.
Och i bland lite grädde på din blöta nos.
Sedan bara gos och natur.

Abbe,Albo,Albin och Isse.
Det var dina smeknamn medan ditt rediga namn var Albin.
En pojk i sina bästa år.

Vi har inte varit jätte tajta.
Men ändå inte fiender.
Vissa dagar man kom hem kunde du stryka vid mona ben.

Idag, den 25/3-13 så är set dags att säga hejdå.
Sätta in en spruta och låta dig somna.
Snart ska du fara upp till himlen.

Vad kommer efter livet?
Vad kommer efter snö och slask?
Varför går livet i all hast?

Du ska lämna oss en fin vårdag.
Guds händer kommer vagga dig till sömns.
Askan kommer sprida över jorden, snart glömmer du alla orden.

Puss å kram.
Du lämnar oss på denna våffeldan.
Kanske ni äter våfflor idag och så får du grädde på nosen som på barns ben igen.