En kväll hann sorgen ifatt mig.
Jag drabbades plötsligt – började gråta varma lättrinnande tårar
Den gamla hudlösheten var tillbaka

Denna hudlöshet – så jag har förbannat den.
SÅ jag har hatat den.
SÅ jag har velat att den ska försvinna.

Mitt vidöppna hjärta var nära att förblöda
Jag kände det tydligt hur kraften rann ur mig
på samma gång som känsligheten för allt ökade

Känslorna flödade ur mig utan urskillning och utan censur
Orken fanns inte – inte ens orken att försöka förstå vad som hände

Men jag kände mig lugn. Mitt i sorgen saknades något.
Rädslan var försvunnen.
Rädslan för mig själv, för känslorna, för sorgen, för skrattet.
Den var bortsköljd – av tårarna i mina ögon.

Rädslan som dominerat mina tankar och mitt liv fick inte plats längre
Plötsligt möter jag livet och människorna utan förbehåll
Möter jag utan rädsla för min hudlöshet,
min sårbarhet, min exceptionella inre läsförmåga.

Min vilja att komma nära har aldrig varit större än nu.
Min rädsla för att komma nära finns med ens inte alls.

Alla hinnor är borta – jag njuter och gläder mig.
Alla hinnor är borta och de kommer inte att kunna komma tillbaka.

Allt är förändrat och ändå är allt till synes sig likt.
Jag blir aldrig densamma och kommer alltid att vara på väg.
Min väg har bara börjat och jag vet inte vart den för mig.

Jag vet att den leder bort från den jag inte var men försökte vara
och jag vandrar den som den jag innerst inne egentligen är.

Den jag har blivit och är älskar jag
Den jag var vill jag helhjärtat både trösta och förlåta

Min själ var på en lååååång walkabout
Nu har den hittat hem igen och jag är sammanfogad till nåt nytt


Idag hann insikten ikapp mig

Mitt hjärta förblöder inte

Jag var bara tvungen att hitta smärtan för att hitta styrkan
Att hitta sårbarheten för att kunna mötas
Att hitta in i mitt innersta och våga möta rädslan

Och se att den där skräcken som så ofta hindrat mig
Inte längre höll mig tillbaka
Kvar var bara tvivlet på att jag kunde, fick, mäktade och ville

Tvivlet är borta nu
Rädslan försvunnen
Tårarna skrämmer inte mer – inte ens de som gör smärtsamt ont i själen
Styrkan jag känner i min kropp och i min vilja gör mig bubblig av lycka

Mitt vidöppna hjärta värker av sorg och kärlek och av lycka
Det är precis som det ska vara
Utan smärta inget liv

Mitt vidöppna hjärta förblöder inte längre
Det sipprar bara några droppar nu
Som ska blandas med dina