I den tidiga morgonstunden

har hägern tagit sig ner

mot vassen i min sjö för att fiska

och talgoxarna strider om bästa grenen

i det fylligaste trädet och koltrasten fyller i med

toner om frihet denna sommaren skall bringa.

Längre ut på det rika fältet

leker två rävar, dom är ej mycket äldre

än diset som håller på att skingras

där bortom grannhuset där man endast

kan se taket och jag kan nästan se och känna

hur gräs och blommor växer och sträcker sig

Vildsvins familjen grymtar och håller flocken

bortom den vilda djupa skogen där stigarna

leder hem till mig.

Och se där! ovanför mitt huvud skärs luften av

vid ett fasligt läte för ovana öron

det är Canada gässen som använder min sjö

likt en landnings bana och dom sista grodornas

kvackande stoppade tvärt, så nu skall här lekas

tillsammans med andra sjöfåglar som brutit

vattenytan på min sjö.

Min katt har satt efter en citron fjäril

och sitter nu ganska högt i ett träd

och förstår ej hur hon skall komma ner

hon skäms och fjärilen skrattar säkert.

Men jag hjälper inte ty

naturen skall ju ha sin gång.

Säkerligen finns här tusende

olika insekter att förtälja om

vilket gör alla fåglar välkomna.

Uppe i skyn seglar tre glador

och följer med i uppåtvindarna.

Jag sitter i min trädgård

med en rykande kopp java

och lyssnar på alla ljud

som finns här och jag är lycklig.

Och jag längtar även till kvällningen

då natten lägger sitt täcke över

och jag tar ett glas rött

och tänder upp i alla mina oljelampor

så hela jag doftar av lampolja

som har blivit min doft.

Men då är det ett helt annat skådespel

andra djur och andra ljud

ja till och med andra tankar

i den purpur färgade solnedgången

bort om fält och dal där fladdermössen

gör sitt intrång vid den Österlenska

slättens port.

Men det kära vänner

får bli en annan berättelse

av vandraren..

Så kom ej och säg att jag

är ensam..

för det är lika sant

som att svanar sitter i träd.