Var vill vi stå?
När vi blir styckade, isärdragna av hycklare
Vart vill vi gå?
När vi blir dom som aldrig lyckades
Var vill du stå?
Vill du kriga på eller vara en av dom som ser på.

Vill du skrika stolt, stå upp för ditt folk
eller blunda, väja undan för dom förändringar som stundar.
Var vill vi stå?
På deras nivå, eller vår egen platå.
Folk som klagar på snö i sverige, medans det regnar bomber i Syrien
Folk som vill bevara svensk kultur, genom att krossa den, kasta den i bur.

När jag var liten, lärde jag mig att bjuda mina gäster på mat
när jag var liten, lärde jag mig att hat bara föder hat
när jag var liten, trodde jag på begreppet välfärdsstat.

Jag visste inte, att matematik och siffror per automatik
skulle ge mig en skruvad bild av vad som är politik
Jag visste inte att folks förtroende för adolf fucking hitler
fortfarande sitter, svär det gör mig tokigt bitter

Att få se fina människor, som vägrar ta ansvar
som vägrar stanna kvar och resonera, som vägrar acceptera sina fel
utan vi skyller ifrån oss, på dom andra
Vilka är ens dom andra?
Ett vi och dom perspektiv, som ger mig vibbar av en parodi,
en parodi så misslyckad att den på papper är en tragedi,
en tragedi fylld med onödig dramatik,
dramatik tack vare statistik.

Var vill vi stå?
När likgiltighetens beat går på repeat,
i ett Sverige utan tillit, där jag tappar min aptit
när operationer som Reva får genomslag
när kärleken knappt längre existerar, då kommer Reva, det e det va?

Var vill vi stå?
När vi blir styckade, isärdragna av hycklare
Vart vill vi gå?
När vi blir dom som aldrig lyckades
Var vill du stå?
Vill du kriga på eller vara en av dom som såg på?

Likgiltighet kontra kärlek.
Nu eller aldrig.
Vart vill du stå?