Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Skriven då Bosse ännu levde. Hans död är ett dråpslag!


I Skutan



Jag sitter -
som på nålar,
har sprungit ifrån
mitt förflutna.

Hajens käft
glappar
i kölvattnet
bakom mig.

Min älskade
öppnade famnen
och reglade
porten till

det stormande
ohyggliga havet.
Jag andas,
ännu, hetsigt.

Hand i hand,
går vi nu
emot dörren
till framtiden.












Fri vers av Marianne Räf
Läst 224 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2013-05-28 01:20



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Marianne Räf
Marianne Räf