den klorofyllfyllda tiden är här
det är bulligt spretigt mjukt
allt är tillåtet

så länge häcksaxen inte
visar sin skarpa näbb

återigen kommer tankarna
hur ska jag orka ta bort
de snabbt växande
himmelslängtande nyponens
kompakta utväxt strävande
mot taket

tänk om jag måste
klättra på en stege
för att få dem till sans

de där nya fina
ljust ljust gröna
med tjocka stjälkar

de har verkligen
tillskansat sig
en säker plats
i naturen

en kraft utan
dess like

tätt följt av brännande
nässlor och flygande
maskrosens luftballonger

dock kan jag se
att lite skugga ger de ändå
de där kompakta bollarna
av nyponblad och grenar
på den stabbiga stammen

det är väl så man får se det
att ha en uteplats i söderläge